Såg på Oprah nyss. De nämnde en pastor som startat en rolig grej!
Han var less på att alla människor klagar hela tiden, på den negativa stämning som finns i människors vardag, just för att man aldrig kan vara nöjd.
Vad gjorde han åt saken? Han började dela ut armband som människor skulle bära i 21 dagar utan att klaga. Om de klagade fick de sätta armbandet på andra handleden och börja om från början med sina 21 dagar. Till saken hör att det tar 21 dagar att bryta en vana.
Jag skulle själv behöva ett! Tänk bara vad skönt det skulle vara att inte vara missnöjd över struntsaker som t.ex. hur bilisten framför kör, hur magen sväller på kvällen, hur diskberget växer, hur trött man är, hur stressigt det är med skolan o.s.v.... o.s.v.
Då skulle man kanske ta och göra det bästa av situationen och agera för att minska störningsobjekten istället?
Man kan ju faktiskt många månger göra sin åsikt hörd med andra ord och utan suckar, man kan säga hur man känner utan att klaga också, men varför göra det svårt? Det är ju så enkelt att klaga...
Jag vet dessutom många som jag skulle vilja ge bort ett armband till!
Tänk att slippa höra kommentarer som "maten var god, men det skulle ha varit basilika/vitlök/socker/parmesan i också" :P eller den här: "kolla hur jeansen sitter, och fläsket i midjan, fan vad fet jag är"
Tänk om man istället kunde gå igenom livet och vara nöjd emellanåt? Att inte känna ett tvång att klaga på andra eller sig själv eller allt man borde göra...
Vilken kategori tillhör du? Klagar du på andra? Klagar du på dig själv? Klagar du på alla måsten?
Det är väl rätt vanligt att man tillhör alla kategorier mer eller mindre, men jag måste nog säga att jag lägger mest energi på att klaga på alla måsten, allt jag borde göra men inte hinner, allt jag vill men inte orkar o.s.v.
Jag försöker aktivt att inte klaga på andra och mig själv, även om man ramlar över bakslag ibland, och stackars Johan brukar ju få höra ett och annat emellanåt.
Med närmare eftertanke skulle jag nog få gå runt med det där armbandet i all evighet!
Men drömma får man väl??
Han var less på att alla människor klagar hela tiden, på den negativa stämning som finns i människors vardag, just för att man aldrig kan vara nöjd.
Vad gjorde han åt saken? Han började dela ut armband som människor skulle bära i 21 dagar utan att klaga. Om de klagade fick de sätta armbandet på andra handleden och börja om från början med sina 21 dagar. Till saken hör att det tar 21 dagar att bryta en vana.
Jag skulle själv behöva ett! Tänk bara vad skönt det skulle vara att inte vara missnöjd över struntsaker som t.ex. hur bilisten framför kör, hur magen sväller på kvällen, hur diskberget växer, hur trött man är, hur stressigt det är med skolan o.s.v.... o.s.v.
Då skulle man kanske ta och göra det bästa av situationen och agera för att minska störningsobjekten istället?
Man kan ju faktiskt många månger göra sin åsikt hörd med andra ord och utan suckar, man kan säga hur man känner utan att klaga också, men varför göra det svårt? Det är ju så enkelt att klaga...
Jag vet dessutom många som jag skulle vilja ge bort ett armband till!
Tänk att slippa höra kommentarer som "maten var god, men det skulle ha varit basilika/vitlök/socker/parmesan i också" :P eller den här: "kolla hur jeansen sitter, och fläsket i midjan, fan vad fet jag är"
Tänk om man istället kunde gå igenom livet och vara nöjd emellanåt? Att inte känna ett tvång att klaga på andra eller sig själv eller allt man borde göra...
Vilken kategori tillhör du? Klagar du på andra? Klagar du på dig själv? Klagar du på alla måsten?
Det är väl rätt vanligt att man tillhör alla kategorier mer eller mindre, men jag måste nog säga att jag lägger mest energi på att klaga på alla måsten, allt jag borde göra men inte hinner, allt jag vill men inte orkar o.s.v.
Jag försöker aktivt att inte klaga på andra och mig själv, även om man ramlar över bakslag ibland, och stackars Johan brukar ju få höra ett och annat emellanåt.
Med närmare eftertanke skulle jag nog få gå runt med det där armbandet i all evighet!
Men drömma får man väl??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar