Not OK

I går kväll satt jag och funderade, massor och upprivande...

Var en gammal länk på någon sida om att anmäla sig till högskoleprovet som fick mig att börja räkna ihop mina betyg efter förra årets idiotstuderande, mest för att jag var nyfiken och ville se om jag numera hade behörighet till högskolan. Gjorde till och med en kortvariant av ett högskoleprov bara för att kolla av hur det funkade, kanske jag gör provet till våren, vem vet!

Men i alla fall så gjorde jag en förskräcklig upptäckt. Jag pluggade ju på gymnasiet i nästan 3 år. den sista terminen fattas... Skolåren bestod av 2 dagar i skolan, läsandes kärnämnen och 3 dagar/veckan på en salong, arbetsplatsförlagd utbildning. Jag har betyg från alla kärnämnen och de kurser vi läste på skolan. Men de stora kurserna, som utgör hälften av de 2500 poäng som ger mig behörighet till högskolan, står inte ens med i mitt betyg!!! Det betyder att de 2,5 år som jag spenderade på att lära mig frisöryrket är heeeeelt bortkastade, om man ser det ur högskolesynvinkeln.

Och det måste ju vara ngt som blivit fel, för även om jag inte slutförde sista terminen så har jag ju pluggat i 2,5 år!! Och när man tittar i betygskriterierna så kunde jag ju kurserna!! Så varför står de inte med i mitt betyg? För att det blev ngt fel när jag bytte praktikhandledare? För att den nya handledaren inte hade tid att se vad jag redan kunde? För att jag blev osams med ledningen i skolan innan jag hoppade av? För att kurserna höll på från skolstart till studenten och när jag hoppade av efter 5/6 av utbildningen så ströks de ur betyget?!

Jag kan inte i mitt liv förstå hur de bara kan kasta bort över 1000 poäng, vilket betyder 1000 bortkastade timmar!! JAG VET att flera av de kurserna var avklarade och att jag uppfyllde kriterierna för godkänt, jag har nämnligen kriterierna i en pärm här hemma...

Och varför har jag inte upptäckt att de fattades tidigare??? Jag minns att jag tyckte det var konstigt när jag pratade med studievägledaren för två år sedan och hon berättade att jag skulle behöva 2 år på komvux för att fixa behörighet till högskolan... Matematiken gick inte ihop... jag skippade 5 månader av gymnasiet, men det skulle ta hela 24 månader att ta igen det??? Men jag reagerade inte tillräckligt tydligen för jag ifrågasatte inte... Istället idiotläste jag 700 poäng och vad gav det mig? Jag kom en meter närmare målet som är en mil bort!!

Så jag slutade gårkvällen med att vara förbannad. Först på mig själv för att jag hoppade av, sedan på tidigare sambon som pushade mig att hoppa av istället för att kämpa vidare, sedan på mig själv igen som lät mig styras av honom, sedan på mig själv för att jag inte varit mera målmedveten och självsäker, sedan var jag skitarg på de personer i min uppväxt som inte lade en enda krona på att bygga upp min självkänsla från start... Det resulterade i att jag som 16åring på vingliga och osäkra ben skulle försöka klara mig själv och fatta mina egna beslut... SE HUR JÄVLA BRA DET GICK?!?!

Alla människor är ansvariga för de beslut de tar, jag är ansvarig för att jag valde att hoppa av skolan. MEn jag tycker faktiskt inte att jag är ensam ansvarig, jag tycker inte att man som 16åring(i mitt skick) kan släppas(läs:kastas iväg) vind för våg att skapa sitt eget liv... och det säger jag inte för att skylla ifrån mig eller för att skjuta skulden ifrån mig, utan jag KAN säga så idag för att JAG är inte den jag var DÅ och jag var inte okej... jag visste inget om livet eller hur man klarar sig, jag vågade inte flyga, så istället krashade jag och bröt en vinge... och det tog mig 5 år att klättra upp i trädet igen, så visst blir man förbannad... Man kan ju tycka att en fågelunge som ligger på marken borde få hjälp att komma upp igen...

(och nej, jag tycker inte synd om mig själv, för det där var det förflutna och jag har det bra NU, förutom att jag inte har ngt jobb eller kommer in på högskolan, men jag har lärt mig att flyga!!! men det kanske är nyttigt att bli förbannad ibland, få ladda ur batterierna lite och bearbeta och sörja... så man sedan kan få ny energi och uppskatta utvecklingen av livet...)