Imorse tog vi det jäkligt lugnt, jag fick sovmorgon och jag tror Johan och Emil satt stilla som ljus i soffan undertiden jag drömde sött. Men efter jag kvicknat till och tagit mig en dusch bar det av till staden med hela familjen. Uträttade några ärenden och träffade mamma & co (fick ett presentkort på H&M, TACK) träffade Daniel och fikade på Wedan, träffade Jens & Mian, sprang och spenderade presentkortet på H&M :)
Efter stadsbesöket åkte vi ut till Lit för att besöka min mormor och morfar. Mötte upp min mor + systrar där och vi fick urgod middag som bestod av potatisgratäng och tjälaknul, MUMS! Emil fick en julklapp av mina morföräldrar innehållandes lille Arvid här ovan, hur mjuk som helst och Emil kramade honom om och om igen.
Min mormor är lika pigg och fartig som alltid, men morfar verkar bli äldre nu, även om jag helst inte vill märka det. Han sitter mest tyst och håller sig undan, söta morfar. Men när Emil gömde sig under vardagsrumsbordet och sa bestämt att han INTE ville följa med oss hem utan stanna kvar, ja då log min morfar brett :) Sedan gav Emil honom en puss på kinden och då skrattade han högt, och det värmde upp hela mig. Missförstå mig inte, min morfar är fortfarande med i matchen på alla plan, men han verkar dra sig undan emellanåt, och då blir jag extra lycklig när jag ser honom lycklig :)
Imorgon ska det packas, packas och packas igen. Minst 3 väskor ska fyllas med lätta kläder. Fan vad jag längtar...
Efter stadsbesöket åkte vi ut till Lit för att besöka min mormor och morfar. Mötte upp min mor + systrar där och vi fick urgod middag som bestod av potatisgratäng och tjälaknul, MUMS! Emil fick en julklapp av mina morföräldrar innehållandes lille Arvid här ovan, hur mjuk som helst och Emil kramade honom om och om igen.
Min mormor är lika pigg och fartig som alltid, men morfar verkar bli äldre nu, även om jag helst inte vill märka det. Han sitter mest tyst och håller sig undan, söta morfar. Men när Emil gömde sig under vardagsrumsbordet och sa bestämt att han INTE ville följa med oss hem utan stanna kvar, ja då log min morfar brett :) Sedan gav Emil honom en puss på kinden och då skrattade han högt, och det värmde upp hela mig. Missförstå mig inte, min morfar är fortfarande med i matchen på alla plan, men han verkar dra sig undan emellanåt, och då blir jag extra lycklig när jag ser honom lycklig :)
Imorgon ska det packas, packas och packas igen. Minst 3 väskor ska fyllas med lätta kläder. Fan vad jag längtar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar