Kelly Clarkson har alltid haft en förmåga att krypa in under skinnet på mig, men inte på ett obehagligt sätt utan så där riktigt behagligt, med en twist av känslan av att vara 14 igen; alla känslor är superstora, nästan desperata, och inget annat spelar någon roll...
En av hennes låtar från nyaste skivan spelas i So you think you can dance som hejdå-låt, och även den kryper in genom skinnet minsann...
En av hennes låtar från nyaste skivan spelas i So you think you can dance som hejdå-låt, och även den kryper in genom skinnet minsann...
Annars så lyssnar jag nästan aldrig på musik nowadays... Musik som har varit en så väldigt stor del av mitt liv i alla år... men jag antar att det ändrades i samma veva jag inte längre kunde spela mina favoritlåtar högt på kvällen... Rätt snabbt var inga spellistor up to date och i brist på energi på att skapa nya så åker mest radion på när jag vill lyssna på musik, och hur tråkigt är inte det?! Samma låtar timme efter timme... Neee... :/
Men nu ska jag dansa mig i säng... Klockan ringer 05 imorgon bitti och jag ligger redan back på sömnfronten... Snaaaaaart semester!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar