fredag, juni 05, 2009

I kväll...

...är jag en trött mamma. Jobbade hela dagen utan rast och fick dessutom jobba in en annan persons timmar + mina egna... Känner efter helgen och veckan som varit att jag inte orkar med såna dagar som idag. Sammandragningar titt som tätt och magen känns tung och emellanåt så svider det över hela magen... det som gått så bra hittills? Men jag fixar absolut att arbeta i normalt tempo när vi är full styrka, det går jättebra och så länge det är så så kan jag nog jobba ända in i oktober... men om det ska fortsätta som det varit senaste tiden, att det fattas personal hela tiden och att vi andra får jobba dubbelt, då fixar jag det inte... Det ska iofs ingen behöva klara av heller, men jag som är gravid fixar det definitivt inte...

Förutom att kroppen protesterar så är jag inge rolig när jag väl landar här hemma... Fick hem Emil, som varit hos farfar och farmor,en kvart efter jag kommit hem, och ännu en kvart senare sover jag på soffan. Stackars barn som får ha ett sovande grinigt sällskap bredvid sig i soffan.... men han var så snäll så <3... Tills det var dags för kvällsrutinerna... Det har alltid varit så, att när jag har som minst tålamod, då testar han det som mest... precis som att mina dåliga energier matar honom med trots och jävelskap. Desto argare jag blir när han springer runt i soffan och hoppar, desto mer skrattar han. Desto mer desperat jag blir, desto roligare har han och ökar tempot ett snäpp till. Och när jag till slut tror att mitt huvud ska explodera av frustration, då slår han om på en sekund och gallskriker tills han somnar, över att han inte har det gosedjuret, över att täcket inte ligger bra, över att han såg något läskigt på tv förut idag...
Och jag vet ju så väl att det blir så här när jag är utmattad... jag vet att mitt mycket mer pedagogiska vardagliga sätt får honom i säng helt problemfritt och han somnar så gott... men såna här dagar går det bara inte!!!

2 kommentarer:

Elin sa...

Usch och fy för dessa jobbiga nattningar! Och tack för ditt tips angående Saga, vi kämpar på. Tur att Elsa är så lättsam ännu...!

Din jobbsituation låter inte bra. Speciellt inte med lillbebis i magen och allt. Hoppas du slipper sådana monster-pass framöver!

Trevlig helg!
Kram
Elin

m sa...

Ja, tyvärr är det ju verkligen så, att dom små liven(och stora med för den delen) gärna testar ens gränser Maximalt, när man minst önskar...

KRAM (och grattis till maggen!:-))