Människor är ibland inte alls vilka vi tror att dom är, ibland är det på gott och ibland är det på ont... Jag försöker att lita på min intuition, för oftast har den rätt, men visst finns det en viss felmarginal, människor kan ibland visa sig vara riktiga svin när man trott dem gott, och vice versa; de man inte gillat vidare skarpt kan överraska och vara härliga människor.
Men jag har även en annan egenskap och det är att jag ohjälpligt försöker att se ngt gott i alla... kanske för att jag inte vill tro att ngn kan vara rakt igenom ond, det har säkert sin förklaring liksom... och denna egenskap har såklart diverse människor utnyttjat genom åren... och varför blir jag inte cynisk och ger upp hoppet om godhjärtade människor, blir pessimist? Nej, för att jag helt enkelt vägrar! Jag vägrar tro att det finns människor som medvetet skadar andra, jag vägrar tro att det godhjärtade släktet är utdött.
Detta kan vara en förklaring till mina fasta principer och mina präktiga bilder av hur allt ska fungera... Sen att inget fungerar som jag vill är dock en annan femma ;-) Men det jag vill komma fram till är att jag sällan dömer någon, god som ond, och om jag råkar falla dit så försöker jag alltid att se saken från ett annat ljus och om någon då kallar mig för oförstående eller osympatisk så känner de mig inte alls.
(Johan kallade mig osympatisk häromdan, varpå jag utbrister: "Jag är fan den mest sympatiska människa du känner, även om jag inte alltid är så sympatisk mot just dig!" Ingen dubbelmoral va? ;-) In the heat of the moment kan jag vara mänskligt osympatisk jag med)
Mina nära och kära ligger mig nära om hjärtat och jag kommer för alltid att kämpa för er rätt till lycka och respekt, tro inget annat. Även om mina medel är små så vill jag envist hävda att trägen vinner; ni ska få det bästa :-)
Men jag har även en annan egenskap och det är att jag ohjälpligt försöker att se ngt gott i alla... kanske för att jag inte vill tro att ngn kan vara rakt igenom ond, det har säkert sin förklaring liksom... och denna egenskap har såklart diverse människor utnyttjat genom åren... och varför blir jag inte cynisk och ger upp hoppet om godhjärtade människor, blir pessimist? Nej, för att jag helt enkelt vägrar! Jag vägrar tro att det finns människor som medvetet skadar andra, jag vägrar tro att det godhjärtade släktet är utdött.
Detta kan vara en förklaring till mina fasta principer och mina präktiga bilder av hur allt ska fungera... Sen att inget fungerar som jag vill är dock en annan femma ;-) Men det jag vill komma fram till är att jag sällan dömer någon, god som ond, och om jag råkar falla dit så försöker jag alltid att se saken från ett annat ljus och om någon då kallar mig för oförstående eller osympatisk så känner de mig inte alls.
(Johan kallade mig osympatisk häromdan, varpå jag utbrister: "Jag är fan den mest sympatiska människa du känner, även om jag inte alltid är så sympatisk mot just dig!" Ingen dubbelmoral va? ;-) In the heat of the moment kan jag vara mänskligt osympatisk jag med)
Mina nära och kära ligger mig nära om hjärtat och jag kommer för alltid att kämpa för er rätt till lycka och respekt, tro inget annat. Även om mina medel är små så vill jag envist hävda att trägen vinner; ni ska få det bästa :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar