Fan, dagen som började så bra övergick till ngt riktigt dåligt...
Kan börja med att dra dagen i korta drag. Hade en härlig förmiddag med Emil som börjat visa humor, sedan gick vi ner en sväng till grannen A med barn och hälsade på. Träffade även H med barn och det var trevligt! Härligt att kunna gå några meter och hux flux ha vuxna att prata med ;-) Sen när vi kom hem åt vi lunch och skrattade och gjorde grimarser, löjliga som vi är :-)
Eftermiddagen började med att Emil satte sig helt på tvären så jag tänkte att han kunde sova 30 minuter... Fick bråka oss i säng och när han äntligen börjat fladdra med ögonen så ringer tfnen... *svordomar* avslutar snabbt och går in till en fruktansvärt trotsig och skadeglad son... försöker vara konsekvent med att han ska vila eftersom han var så grinig men resultatet är att han ligger och sjunger och jag har vääääldigt hög puls, tills han plötsligt ser ut att somna igen... DÅ TFNEN RINGER!! Vi skulle tydligen få besök inom 30 min så det var ju bara att ge upp... sätter på lejonkungen åt Emil så han iaf får det lugnt et tag innan maten, men mitt humör är ju förstört...
Har väldigt svårt att släppa irritationer när de kommer över mig, det är liksom skitsamma vad det hela började med, det har jag oftast glömt bort inom 20 min, men uuuhh, det finns ju så mkt annat att irritera sig eller vara missnöjd över... Helst ska man ju vara irriterad på allt på samma gång med, så det nästan kokar ur öronen...
Måste dock tillägga att jag inte går runt och är irriterad på min son, eller att han inte sov middag, en hel kväll... det var bara oturlig nog så att det började med det... sen kanske jag upptäcker att mjölken är slut... kanske funderar på ngt störigt... hör en gammal låt... batteriet i kameran dör... Aa ni vet, såna löjliga saker man skakar av sig i vanliga fall, bara det att småsakerna sedan får symbolisera så himla mkt större saker; vänskapsrelationer; familjerelationer; förväntningar och känslan av att bara vara en bakgrundsfigur...
Kanske man skulle slutat tänka redan när man upptäckte att mjölken var slut...
Det är så mkt jag vill ta itu med det här året!
Gå in på www.ettklickforskogen.se och spara sidan på favoriter, hur jobbigt kan det vara ;-)
Kan börja med att dra dagen i korta drag. Hade en härlig förmiddag med Emil som börjat visa humor, sedan gick vi ner en sväng till grannen A med barn och hälsade på. Träffade även H med barn och det var trevligt! Härligt att kunna gå några meter och hux flux ha vuxna att prata med ;-) Sen när vi kom hem åt vi lunch och skrattade och gjorde grimarser, löjliga som vi är :-)
Eftermiddagen började med att Emil satte sig helt på tvären så jag tänkte att han kunde sova 30 minuter... Fick bråka oss i säng och när han äntligen börjat fladdra med ögonen så ringer tfnen... *svordomar* avslutar snabbt och går in till en fruktansvärt trotsig och skadeglad son... försöker vara konsekvent med att han ska vila eftersom han var så grinig men resultatet är att han ligger och sjunger och jag har vääääldigt hög puls, tills han plötsligt ser ut att somna igen... DÅ TFNEN RINGER!! Vi skulle tydligen få besök inom 30 min så det var ju bara att ge upp... sätter på lejonkungen åt Emil så han iaf får det lugnt et tag innan maten, men mitt humör är ju förstört...
Har väldigt svårt att släppa irritationer när de kommer över mig, det är liksom skitsamma vad det hela började med, det har jag oftast glömt bort inom 20 min, men uuuhh, det finns ju så mkt annat att irritera sig eller vara missnöjd över... Helst ska man ju vara irriterad på allt på samma gång med, så det nästan kokar ur öronen...
Måste dock tillägga att jag inte går runt och är irriterad på min son, eller att han inte sov middag, en hel kväll... det var bara oturlig nog så att det började med det... sen kanske jag upptäcker att mjölken är slut... kanske funderar på ngt störigt... hör en gammal låt... batteriet i kameran dör... Aa ni vet, såna löjliga saker man skakar av sig i vanliga fall, bara det att småsakerna sedan får symbolisera så himla mkt större saker; vänskapsrelationer; familjerelationer; förväntningar och känslan av att bara vara en bakgrundsfigur...
Kanske man skulle slutat tänka redan när man upptäckte att mjölken var slut...
Det är så mkt jag vill ta itu med det här året!
Gå in på www.ettklickforskogen.se och spara sidan på favoriter, hur jobbigt kan det vara ;-)
1 kommentar:
Ja du tjejen. Här är vi så lika... plötsligt har en ringande telefon blivit början på en stoor härva av jobbiga tankar. Vad gör man? Dela med dig om du kommer på en lösning ;-) Hoppas du får en bättre dag idag. kram
Skicka en kommentar